Snart ryker björkarna och blir ved
I sju grader värme och snålblåst träffade vi vår trädgårdsexpert Pia och hennes man på tomten för att lista ut vilka träd vi är särskilt förälskade i. Nästa vecka ska nämligen träd fällas, och det är en hel del björkar som kommer ryka tyvärr. I ett drömscenario hade jag velat spara nästa alla, men av praktiska skäl går det inte.
Det finns flertalet anledningar som spelar in till att vi måste ta ner många av träden. Och vi måste ta ner följande:
- Träd som står där vårt faktiska hus och garage ska vara.
- Träd som växer på vår framtida rondell och infarter.
- Träd som står inom fallradie till våra byggnader.
- Träd som är för tunna och långa, en ordentlig gallring behövs så att de som är kvar kan växa sig starka.
- Träd som hindrar en svängradie om ungefär 22 meter, för kranen som lyfter huset på plats.
- Träd där avloppet och infiltrationen kommer anläggas, och runt omkring för att minimera risken att rötter växer in i den.
- Träd som växer för nära en luftledning som är nära vår tomtgräns.
Pia (som är en del av vårt team) är något av en trädkramare och skulle helst vilja att vi behåller alla träd, men förstår de praktiska punkter som jag radade upp ovan. Vi började dock diskutera möjligheten i att behålla en handfull av tunnar björkar i en klunga, och kapa av de vid en höjd på 2,5 meter för att låta de utgöra björkpelare. Det här skulle i så fall vara där jag tänker mig att vi har en trädgårdsdel som är lite japan-inspirerad. Sebastian är varken förtjust i tanken eller övertygad. Än.
Efter utflykten och trädspaningen i blåsten på tomten åkte vi hem till oss och fikade på hembakat. Vi bjöd på Sebastians favoritkaka som är hallongrottor och min favorit som är kärleksmums, allt bakat tidigare i veckan. Jag har lyckas komma över ett recept på de godaste kärleksmumsen, och tack vare att jag är lite förvirrad nuförtiden (vilket jag skyller på minskad sömn) gjorde jag ett misstag som blev väldigt lyckat. Men vet ni? Jag kommer göra ett separat inlägg med det receptet.
