Från ena vyn till den andra

Efter att ha känt mig förkyld och lite sänkt i några dagar kände jag mig äntligen piggare igår och passade då på att vara effektiv med min dag. Jag besparar er redogörelse av tvättar, städfix, matförberedelser och antal urdruckna tekoppar och bjuder istället på några bilder jag orkade ta.

Jag tassade på eftermiddagen väldigt försiktigt ut bland rapsen för att ta bild på hur maj ser ut hos oss. Först åt ena hålet och sedan åt det andra. Himlen bjöd på lagom mycket dramatik och visade sig ändå blå mot det gröna och gula.

Utsikten från vårt matbord och vardagsrum är väldigt symbolisk för Östergötland för mig. Platt och med fält, precis som det ska vara på Östgötaslätten.

Vi hade bjudit över några väldigt goda vänner på middag, som bjudit oss på mat flertalet gånger men som vi inte kunnat bjuda tillbaka till ordentligt förrän nu när vi bor större. En familj på fyra personer plus vår familj har inte fått plats vid matbordet i radhuset men nu är det annorlunda med det! Jag fotograferade bara strax innan de kom och en bild på förrätten. Resten hanns inte med att dokumenteras när Sebastian och jag fick äta och styra i skift eftersom Elsie var övertrött.

Vi bjöd på:
en fördrink med rabarbertonic
en förrätt med vit och grön sparris från Österlen som Sebastian kokade lätt och serverade med parmaskinka, hollandaisesås, riven parmesan och stänk av gräslök.
en huvudrätt med ”kladdig mat” som i princip kräver att bli äten iallafall delvis med händerna. Kycklingklubbor, revbenspjäll, rotfrukter i ugn, parmesansås, bearnaise och en stor grönsallad.
en efterrätt som såklart var Björklyckans pannacotta. Den här gången toppade jag den med hallonculis.

Buketten på matbordet var en knippe med köpe-pioner som jag mixade upp med några videkvistar som jag plockade för en månad sedan, en blommande äppelgren och några gröna kvistar jag plockade från vår trädgård. Allt stacks ner i en blomsterfakir som är i botten av vår Tage Andersen-vas. Gud så jag älskar den vasen.