En tisdagsmorgon
Alla är iväg på sitt, och jag är själv i huset. Oftast föredrar jag att ha det tyst när jag är hemma själv och jobbar. Ibland musik men oftast bara tyst, för det är stillheten som gör mig produktiv. Det är konstigt hur annorlunda jag fungerar nu mot hur det var för sex-sju år sedan. Då var mina dagar fullklottrade av saker att göra och tider att passa för att hinna med så mycket som möjligt varje dag, och träffa så många som möjligt varje dag.
Nu skriver jag upp färre saker på min att-göra-lista, men ser till att de blir gjorda. Försöker komma bort från den självskapade stressen om att inte ha hunnit färdigt när jag går och lägger mig. Den stora listan över saker att göra blir ändå aldrig bli färdig. För livet händer och att leva är att var i förändring för inget är statiskt. Det är en ganska härlig del med livet också.
Bäst att jag tar tag i de fem saker som står på min arbetslista. Högst upp står det att söka stipendium till ett projekt jag vill göra i sommar/höst. Lika bra att sätta igång med google-research.
